Saga är en tacksam katt!

Att ge godis eller godbitar av det vi håller på tillbereda är en intressant upplevning i köket.

Allt av rena köttvarer tas imot med tacksam smatt och mums från alla fyrtassade i huset, utan undantag.
Men hur dom äter det och vad som snubbast, det är högst olika!

Ta Jewell tex. Kommer det från köksbänken så gulpas det ner, utan undantag. Ja, föruten lök. Och kål. Men morot går ner! Ofta är jag säker på att Jewell inte ens hinner registrera varken smak eller konsistensen på det hon äter, hon bara vräker i sig.

Sen har vi Ronja då, mitt i mellan. Jafsar glups i sig allt av kött, men snubbar oftast falukorv, ost och Yoghurt. Men hon tuggar då iaf. I bland. Allt av rent kött går ner snabbt snabbt, och samma med fisk.

Sen hennes Höghet Celine.
Det mästa av kött går ner riktig snabbt, även köttpåläggning, men hon snubbar ost. Nej, det vill hon inte ha. Yoghurt, Creme fraiche och gräddfil är riktig smarrigt, hon får oftast slicka aluminium eller plast-täcket som ligger över, och det brukar va tillräckligt för att hon skal va nöjd. Alt som man får förtärs på snyggaste vis. Småätande, mycket slickande, och tar sig GOOOD tid.
Vilket ofte leder till att Ronja kommer och vill ha, varpå hon rycker på axlerna och går i väg. Det finns mer där det kom från tycker hon, ganska så rätt.

Jewell på sin sida har forsökt et par gonger att ta för sig av Celines små bitar, och fått några lusingar för det, så det vågar hon inte längre ;) Nu sitter hon på en och en halv tass-längd och skakar av iver efter att få smulerna som Celine nobbar.

Sen kom Saga i hus.
Spelar roll vad vi delar av oss, stora ögon, ivrig nos och sen får man nästan räkna fingrar! :D Falukorv, köttbullar, ost och allt, det kvittar. "Jättetack!!!" gläfser katten och inhalerar godbiten. Snabbt snabbt. Jewell stackarn hinner inte ens få med sig att katten fick nånting och inte hon, och kommer snopent inn och har ansikte som om hon säger "jag bara VET att nån katt fick nånting!!"

Någon katter är riktig tacksamma!